Varje gång är som den första gång vi sågs. även om de är över nu. De var inte de här jag ville men de är inte mitt fel.



Jag blev större och större för varje dag. Du sjönk mer och mer. barndoms vänner ska vara vänner hela livet iallafall inte glömma varandra. (förlåt) men de var inte jag som valde det. 

Ni gick långsamt jag gick snabbare de ända jag tänkte på var, att jag var snabbare än er och att jag ville hem. 
Såg skuggorna av era huvuden på den svarta asfalten, Men såg min egen skugga lite längre fram som om jag gick på era huvuden. Det kändes tyst fast ni pratade.

kändes som att jag va själv fast ni gick en halv meter bakom mig.
men de var bara för att jag hade andra tankar som fick mig att bli koncentrerad så jag glömde bort er för ett tag.
men de var inte i verkligheten  de borde jag fattat för du är inte min verklighet. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0