Dom kommer ta ditt ungdoms år ifrån dig, det kommer hända om det inte redan hänt.
dom säger att kärlek kan göra ont i bland. att det alltid gör lika ont att bli lämnad.
ja dom säger som en kniv i hjärtat. - ja vet.
liksom samma sätt tittar du på mig med frågansfull blick - vad är det som händer?.
jag brukar kunna svara på frågor ganska lätt men det som handlar om kärlek,hat och blickar det har jag aldrig svar på för just då vet jag ingenting längre. Jag står som ett frågetäcken mitt i vindens storm som nästan får mig att falla.
När jag fick fram ord så kom dom ifån hjärtat men som en boll skjuter du iväg dom utan att kolla vart du skjuter. Dom far tillbacka till mig på kvällarna jag läser dom för mig själv och fäller ännu en tår som kan betyda lycka men som i det här fallet betyder att jag är ledssen. Jag försöker trycka på radera knappen för att inte plåga mig själv när jag är ensamm och läser allt som har skrivits för att slippa gå tillbacka till det sorgliga. Men jag kan inte trycka någonting försöker stoppa mig. Jag råkar trycka på knappen när jag ska radera någonting annat ja tänker -NEj och känner hur minnen lämnar min hjärna som om det var då jag raderade dig. Fast du hade raderat dig själv redan så ville jag ha kvar någonting som kunde påminna mig om alla fina,vackra känslosamma ord som skrivits.
Men jag har fortfarande några sparade så jag ska komma ihåg så jag aldrig glömmer.
liksom samma sätt tittar du på mig med frågansfull blick - vad är det som händer?.
jag brukar kunna svara på frågor ganska lätt men det som handlar om kärlek,hat och blickar det har jag aldrig svar på för just då vet jag ingenting längre. Jag står som ett frågetäcken mitt i vindens storm som nästan får mig att falla.
När jag fick fram ord så kom dom ifån hjärtat men som en boll skjuter du iväg dom utan att kolla vart du skjuter. Dom far tillbacka till mig på kvällarna jag läser dom för mig själv och fäller ännu en tår som kan betyda lycka men som i det här fallet betyder att jag är ledssen. Jag försöker trycka på radera knappen för att inte plåga mig själv när jag är ensamm och läser allt som har skrivits för att slippa gå tillbacka till det sorgliga. Men jag kan inte trycka någonting försöker stoppa mig. Jag råkar trycka på knappen när jag ska radera någonting annat ja tänker -NEj och känner hur minnen lämnar min hjärna som om det var då jag raderade dig. Fast du hade raderat dig själv redan så ville jag ha kvar någonting som kunde påminna mig om alla fina,vackra känslosamma ord som skrivits.
Men jag har fortfarande några sparade så jag ska komma ihåg så jag aldrig glömmer.
Kommentarer
Trackback
