Tappar andan varje gång jag hör dig prata, ryser i hela kroppen men det är ingen mening att säga det.
hkan inte hålla ögonen öppna, för varje gång jag ser någon som ser ut som dig dunkar hjärtat snabbare och det är alltid för bra för att vara sant.
vet inte hur jag ska förklara, det var ju du som sa till mig inte jag som sa till dig de var du som börja och nu lämnar du mig här.
och kännslan att du inte ens bryr dig är så jävla tragist. Och om ja inte ska ljuga så är det du som kommer upp i hjärnan varje dag. Jag har aldrig varit så olycklig som nu.
både du och ja fattar att du inte kan göra så här vi träffas ju tillslut, ska vi lotsass som att vi inte känner varandra då?.
jag begär ingenting mer än att få prata med dig.
både du och ja fattar att du inte kan göra så här vi träffas ju tillslut, ska vi lotsass som att vi inte känner varandra då?.
jag begär ingenting mer än att få prata med dig.
Kommentarer
Trackback
